Känslostormar

Val

Panik

Ensamhet

Livet är fullt av olika val. Vilken stig ska man välja? Vad händer om jag tar den här stigen och inte den andra? Vad är det som kommer bli annorlunda?
Beroende vad man väljer, så kommer nya erfarenheter med det. När man väl har valt, kan man inte gå tillbaka till hur det var innan. Det enda man kan göra är att följa stigen, blicka framåt. Gjort är gjort. Då går det inte att ångra sig. Man kan inte gå bakåt.

Det är valen, våra handlingar, som gör oss till dom vi är, till vad vi kommer att bli. Som för oss framåt.

Men vad ska man göra när man velar? När man står still? När man varken vet ut eller in?
Ska jag stå kvar där jag är, och därifrån välja olika grenar jag kan göra, som jag kan utveckla. Eller ska jag ta ett stort steg framåt, mot något helt nytt, något helt främmande där jag aldrig varit förut?

Vad jag än väljer, så kommer jag få olika erfarenheter, olika lärdomar från vilken stig jag nu än tar.
Är jag redo att ta det där steget mot det skrämmande, nya livet? Eller stanna kvar där jag är, och utveckla mig själv, bara för mig själv och ingen annan. Leva livet helt enkelt. Bara för mig.
Eller, som vissa säger, bli helt låst med något som är det bästa som kan hända en.

Jag vet inte!!!

Ena veckan vill jag göra det ena, andra veckan vill jag göra det andra.
Borde ju gå efter vad jag innerst inne känner, men jag blir så påverkad av andras åsikter. Och alla tänker olika.

Jag ska inte prata med någon om mina val. Jag måste tänka igenom det här själv, utan påtryckningar från andra. Jag har inte för evigt på min sida. Men vem har det?

Vad vill jag ha ut av livet? Vad vill jag göra? När vill jag göra det? Hur ska jag göra det? Vad är mina drömmar?
Ibland känns det som att jag glömmer bort mig själv.