Vaknade i lördags vid elvatiden. Gick ut ur rummet och möttes av en unken lukt. En sån lukt som när man ligger instängd i sovrummet för länge utan att vädra, och det är massa svettlukt och, sånt..
Pappa ligger i soffan på övervåningen i morgonrock, blek, med mörka ringar under ögonen ligger han där och suckar. Carina ligger i sovrummet med dörren öppen och ojar sig.
- Hej, godmorgon! säger jag med ett leende på läpparna och har, för ovanlighetens skull ett bra morgonhumör.
- Mmmmhh... hej... säger pappa och suckar lite högre, lite längre. Jag stannar upp.
- Men vad är det med er?
- Alla är magsjuka, vi har varit uppe och kräkts och haft diarée hela natten. Jag, Carina och Georgos. Vi har fått skrubba hela nedre toaletten för Georgos hann inte dit i tid.
Jag stelnar till. Undrar när Micke kommer hem från jobbet. Jag vill fan inte vara kvar i huset när dom har haft största spykalaset hela natten. Hoppar in i en dusch. Gör mig iordning. Tar knappt på nånting i huset, om jag skulle vara tvungen att ta på nåt handtag eller nåt var det handspriten direkt efteråt. Och jag vill bara dra så fort som möjligt.
- Johannaaaaa, har du snus? Frågar pappa och jag kan inte undgå att jämföra honom med Rudolf i "Sunes sommar" när han brytit benet och ligger på sjukhuset och tror att han ska dö närsomhelst, jag säger nej. Har du cigg då? Pappa börjar få lite panik i rösten.
- Inte många. Men ni kan få varsin, säger jag och lägger två på vardagsrumsbordet.
Och när jag ska gå frågar pappa i ännu mer panik om han kan få en cigg. Och jag säger nej. Och pappa och Carina som är värsta nikotinberoende, går runt hemma utan nånting med största behovet efter lite nikotin. Dom kan inte ta sig nånstans eftersom dom är magsjuka och knappt orkar lyfta på fjärrkontrollen för att byta kanal. Och jag hör dom föra sin klagans sång när jag stänger dörren om mig för att ta mig till friskare vidder.

Så jag har spenderat hela helgen hos världens underbaraste. Skulle jag gjort även om familjen inte var sjuk. Men jag fick lite extra bråttom. Inte kul att råka bli magsjuk när man även har problem med njurarna. Ondast gör det på morgonen, när man har legat ner på rygg, på sidan och det har blivit ett extra tryck på dom.
Jag och Micke gjorde godaste middagen i lördags! Kycklingtortillas! M-MMM!! Chickentortillas Speciale a'la MJ. Det godaste jag ätit på länge.
Och jag trivs så bra med honom. Hans sällskap, hans närhet.. det är guld för mig. Och allt blir bara bättre och bättre ju mer vi lär känna varandra.
Imorse skiljdes vi åt nere vid stationen, han skulle iväg och jobba. Kommer inte hem förrän på onsdag. Och när jag såg han på tågperrongen genom fönstret på bussen satt jag och log för mig själv. Det där är min karl. Och jag ville skrika det så alla på hela bussen hörde.
Nu har jag varit utan honom i ungefär 6 timmar, och jag saknar han redan. Men det är bra och sakna. Vi kommer ses snart igen.

Skulle ha dragit på Banditkryssningen på fredag. Men det kommer nog inte bli av för min del, med tanke på njurarna, jag käkar antibiotika och då kan man inte dricka och jag går runt och känner mig seg med en molande värk i ryggen. Kul att sätta sig på en båt med massa drägg, och nykter dessutom, haha. Sen har jag inte tillräckligt med pengar heller. Så det känns så onödigt. Så nu gäller det att hitta någon som vill ha en biljett till en rockkryssning tillsammans med massa sköna bruds. Är du sugen? 680 pesetas. Kom igen!

Innan jag avslutar detta inlägg vill jag skriva att min kära mor precis har börjat blogga!
Hellanbellans.blogg.se
In och kika kära vänner.